Polisens
sätt att bygga upp tilltalande bilder av sin verksamhet och skydda och stärka
sitt varumärke har de senaste tio åren fått ett stort utrymme i min forskning.
Jag började studerade det redan 2004 strax efter att en ny länspolismästare i
Stockholm satsade på att bygga tilltalande bilder av polisen och sig själv.
År
2013 publicerade jag en vetenskaplig artikel om polisens manipulativa
kommunikationsstrategier och 2014 skrev jag en bok om detta
fenomen. 2015 skrev jag en konferensartikel och en vetenskaplig
artikel om hur information i IT-system bidrar till att det byggs upp tilltalande
bilder av verksamheten. Problematiken har koppling till forskningsfältet
styrning- och uppföljning i form av snedstyrningseffekter och manipulation. I
nyss nämnda vetenskapliga artikel presenterar jag en modell för hur användning
av IT-system kan bidra till att skapa en missvisande bild av verksamheten.
År
2021 publicerade jag en omfattande forskningsrapport som summerade de stora
negativa konsekvenser polisens manipulativa kommunikationsstrategier får på
olika verksamhetsgrenar (se rapport). Samma år skrev jag tillsammans med en
journalist och en annan forskare en forskningsrapport om hur polisen hanterar
journalister (se rapport) och också hur polisen försvårar insyn genom att inte
följa offentlighetsprincipen (se rapport). Året efter var jag med och publicerade
en handbok med tips om hur man kan gå tillväga om man vill granska polisen (se
handbok).