Hat- och demokratibrott

År 2013 publicerade jag en vetenskaplig artikel som visade hur polisen för fram tilltalande men missvisande beskrivningar av sin verksamhet. Ett sådant tydligt exempel var den så kallade ”Hatbrottsjouren” i Stockholm. De bilder som förmedlades om denna verksamhet  stämde inte alls med verkliga förhållanden. Fem år senare (2018) publicerade jag en forskningsrapport om hur polisen utreder hat- och demokratibrott på nätet.  Det framgick att polisen hanterade denna typ av brott på ett undermåligt sätt (se rapport) och året efter beskrev jag i en rapport vikten av att polisen utreder hat- och demokratibrott och den negativa effekten som kan bli följden av att inte göra detta (se rapport). År 2023 tydliggjordes det i rapporten om påskupploppen den negativa effekten av att polisens inte hanterar hat- och demokratibrott på det sätt de borde.