Korruption

Jag har inte publicerat några forskningsrapporter/artiklar med ett fokus på korruptionen inom polisen. En av mina rapporter och de data jag samlat in blev dock en utgångspunkt för en journalistisk granskning som ledde till ett avslöjande av interna missförhållanden i slutet av år 2022 som fick följden att biträdande rikspolischefen delgavs misstanke om grovt tjänstefel med anledning av att han hade rekryterat en person som han hade en relation med till en hög chefstjänst.

I en bilaga till nyss nämnda rapport beskrivs hur sammanblandningen mellan yrkesroll och personlighet är ett fenomen som har ökat i och med utvecklingen av sociala medier, och att många polisanställda har kompletterat sin yrkesutövning till att med hjälp av polisrollens trovärdighet marknadsföra varor, åsikter eller sitt personliga varumärke. En studie som finansieras av Handelsbanken med titeln: ”Men vi har väl ingen korruption – eller?” tar sin utgångspunkt i att forskare funnit att omfattningen på korruptionen i Sverige har underskattats genom att den svenska begreppsbildningen av korruption vilar på en snäv legalistisk definition av korruptionsbegreppet. De data jag samlat in inom polisen indikerar att det förekommer beteenden som anställda inom polisen uppfattar som korruption. Det handlar exempelvis om att:

• Vissa företag har gynnats vid upphandling

• Vissa personer har gynnats vid rekrytering och befordran

• Beslut har gynnat vissa personer om vem som ska få gå en viss utbildning, tilldelas viss utrustning, beviljas ledighet, erhålla ekonomisk ersättning i form av övertid, få lönepåslag etcetera

• Personer har känt sig tvingade eller uppmuntrats att utföra/utstå sexuella handlingar

• Fackliga företrädare har agerat för att gynna sig själva eller närstående

• Beslut har påverkats i andra organisationer beroende på vänskapsrelationer med chefer i Polismyndigheten

Jag har bedömt att problemen med korruption inom polisen är så allvarliga att jag har lagt ner mycket tid på det som brukar kallas universitetens ”tredje uppgift” och som innebär att universitet och högskolor vid sidan av sin uppgift att utbilda och forska även har ett uppdrag att (enligt Högskolelagen) sprida kännedom om erfarenheter och kunskaper som forskningen gett:

”Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.”

I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (Lag 2009:45)

Dessa aktiviteter tar mycket tid i anspråk och jag har tvingats att i stor utsträckning prioritera bort att publicera mina forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter, där de framförallt kommer forskarsamhället till del. Polisen är en skattefinansierad verksamhet och jag har sett det som mycket angeläget att befolkningen i så stor utsträckning som möjligt får ta del av mina forskningsresultat, vilket också har inneburit att jag har försökt att skriva så tillgängligt som möjligt och att hjälpa journalister i deras uppgift att granska makthavare och samhällsfunktioner.