Teman

Styrning och uppföljning

Ända sedan jag skrev mitt examensarbete på Polishögskolan har jag intresserat mig för polisens sätt att styra och följa upp sin verksamhet. Ett exempel på den problematik som jag identifierat är ett fokus på kvantitativ styrning- och uppföljning där de nyckeltal som används ofta leder till att det uppstår olika typer av snedstyrningseffekter. I ett flertal rapporter har jag pekat på denna problematik. Jag har också lämnat konkreta förslag på alternativa sätt att styra polisens verksamhet på. Läs mer.

IT inom polisen

Hur polisen på ett bättre sätt kan nyttja IT har också varit ett återkommande tema ända sedan jag gjorde mitt examensarbete på Polishögskolan. Det har dels handlat om hur polisen kan utnyttja vedertagen teknik bättre och hur olika brister kan åtgärdas. Jag har bland annat fått uppdrag direkt från rikspolischefen att ta fram beslutsunderlag på olika IT-lösningar. Läs mer.

Dialogpoliskonceptet

Den forskning som jag bedrivit som har fått störst internationell spridning är utvecklingen av dialogpoliskonceptet. Denna forskning har varit en inspirationskälla till utvecklingen av dialogpolisverksamheten i andra länder och forskningstexter som jag skrivit har översatt till flera språk, bl.a. koreanska. Läs mer.

Kunskap och förmågor

Min doktorsavhandling innehöll ett kapitel som handlade om kunskap och förmågor hos uniformerad polispersonal. Jag har medverkat i flera vetenskapliga artiklar som handlar om polisers kunskap och förmågor och det är ett återkommande tema i ett flertal av mina forskningsrapporter. Läs mer.

Verksamhetsförlagd utbildning

Jag har genomfört en omfattande aktionsforskning om verksamhetsförlagd utbildning för polisstudenter i olika delar av landet. Min slutsats var att en ökad grad av verksamhetsförlagd utbildning kan få positiva effekter både för den operativa verksamheten och för kvaliteten på polisstudenternas utbildning. Läs mer.

Polisiär konflikthantering

Jag har behandlat polisers förmåga att lösa konflikter och våldsanvändning i flera rapporter och lämnat förslag på hur denna kan utvecklas. Läs mer.

Anmälningar mot poliser

I flera av de rapporter jag skrivit så berörs anmälningar mot poliser. Det förklaras bland annat varför anmälningar görs och varför så få av dessa leder till åtal. Läs mer.

Tystnadskultur och visselblåsning

Rädslan att att utsättas för yttra sig och visselblåsning inom polisen är något jag började studera efter ett 15-tal år som forskare. Jag skrev en artikel om detta fenomen tillsammans med en annan forskare. Skriften fick pris som bästa vetenskapliga artikel i en journal i USA. Sedan dess har jag berört visselblåsning inom polisen i flera vetenskapliga texter. Läs mer.

Bias vid forskning om polisen

Efter ett 15-tal år som forskare började jag intressera mig för fenomenet bias vid forskning om polisverksamhet. Forskningen har ett nära samband med min forskning om polisens kommunikationsstrategier och olika former korruption (till exempel vänskaps-korruption). Läs mer.

Polisens kommunikationsstrategier

Sedan 2004 har jag intresserat mig för hur polisen tillämpar olika kommunikations-strategier för att stärka och försvara organisationens renommé. Jag pekar på att tillämpandet av dessa strategier får allvarliga konsekvenser på lång sikt, även om det finns kortsiktiga positiva effekter. Läs mer.

Korruption

Efter drygt 20 år som forskare började jag ägna mig åt studier om korruption inom polisen. Mina studier omfattar mer än det som är straffbart enligt brottsbalken. Läs mer.

Organisationskultur

I flera forskningsrapporter berör jag fenomenet organisationskultur och betydelsen att beakta detta vid förändringsarbete inom polisen. Läs mer.

Hat- och demokratibrott

Polisens arbete med hat- och demokratibrott började jag studera i slutet av 10-talet. Ämnet är betydelsefullt eftersom det har en koppling till polarisering, extremism och möjligheterna att ha en fungerande demokrati. Läs mer.

Polisens trafiksäkerhetsarbete

Jag har i ett flertal rapporter belyst polisens trafiksäkerhetsarbete. Min forskning visar att om polisen arbetade på ett annat sätt skulle många liv och allvarliga skador kunnat förebyggas varje år. Läs mer.

Polisens arbete mot narkotika

I flera rapporter har jag berört polisens arbete mot narkotikabrottslighet och bland annat beskrivit olika arbetsmetoder som har förutsättningar att exempelvis försvåra för ungdomar att falla in i missbruk och brottslighet. Läs mer.

Polisens ledningscentraler

Polisens ledningscentraler kan ses som hjärtat i polisens verksamheten. Jag har haft möjlighet att följa effekten av centraliseringen av denna verksamhet sedan år 1993. Arbetet på polisens ledningscentraler tas i flera av mina skrifter och jag har lämnat konkreta förslag på hur arbetet på polisens ledningscentraler skulle kunna förbättras. Läs mer.

Gängkriminalitet

Jag har berört gängkriminalitet i flera av mina skrifter. Även om jag publicerat någon enstaka artikel som riktat in sig på att generellt försöka beskriva gäng och framväxten av dessa så har mitt forskningsfokus varit på hur polisen kan påverka gängkriminaliteten. Läs mer.

Polisens utredningsverksamhet

Polisens utredningsverksamhet har belysts i flera av de skrifter jag publicerat. Jag har också bedrivit aktionsforskning för att försöka utveckla polisens utredningsverksamheten. Läs mer.