År
2008 publicerade jag en forskningsrapport om dialogpoliskonceptet som var
resultatet av drygt sex års aktionsforskning. Jag slutade att arbeta som
dialogpolis drygt ett år senare, men hade en nära kontakt med ett flertal av
Stockholmspolisens dialogpoliser. Jag medverkade vid utbildningar av
dialogpoliser samt agerade som bollplank i framförallt strategiska frågor men
också ibland i mer operativt taktiska frågor.
2011
publicerades en bok om polisens sätt att hantera folksamlingar där flera
internationella forskare medverkade och jag bidrog med ett kapitel om det
svenska dialogpoliskonceptet. Boken översattes också till svenska (länk) och gavs ut i rikspolisstyrelsens rapportserie.
År
2019 publicerade jag en omfattande rapport om den fortsatta utvecklingen av
dialogpoliskonceptet och dess potential. Förslag lämnades på hur den omfattande
rapporten skulle kunna utgöra ett underlag till anpassade skrifter.
Förslag lämnades på vilka typer av anpassade skrifter som
skulle kunna tas fram:
I
forskningsrapporten från år 2019 framfördes farhågor om vad det kan leda till
om polisens försämrar sin förmåga att agera inom ramen SPT-konceptet och
dialogpoliskonceptet i kombination med vissa polisers problematiska agerande
(se rapport Sätta hårt mot hårt). Händelserna under Påskupploppen 2022 bekräftade
flera av dessa farhågor. I en forskningsrapport om påskupploppen som
publicerades i början av år 2023 beskrivs detta och förhållanden som har
beröring på dialogpoliskonceptet.
